Hem Arkivbildare
Tekniska Museet
Arkiv
Sök

Fredrik Adolf Kjellins arkiv

Arkivinstitution
Tekniska museet
Beståndskod
FAK
Landskod
SE
Arkivschema
Enskilda arkiv
Registreringsdatum
2004-02-27
Giltig fr om
Giltig t o m
Depåer
Serier
E1 - Korrespondens
F1 - Ämnesordnade handlingar
G1 - Räkenskaper
J1 - Kartor och ritningar
L1 - Trycksaker

Fredrik Adolf Kjellins arkiv

 
Historik för
Fredrik Adolf Kjellins arkiv.

Fredrik Adolf Kjellin (1872-1910) utexaminerades från KTH 1893, fackavdelningen för kemisk teknologi. Efter experimentverksamhet i Falun och Stockholm blev Kjellin teknisk chef för elektrostålverket vid Gysinge bruk i Gävleborgs län. Kjellin hade redan år 1899 börjat experimentera med elektroståltillverkning och lyckades bygga en elektrisk induktionsugn våren 1900. Vid Gysinge bruk framställdes det första användbara elektrostålet i världen. Kjellin fick problem med sitt patent eftersom han inte var först med grundidén. Han var dock först med att få till stånd en lönsam stålframställning med sin induktionsugn som grund. Kjellin deltog i utvecklingsarbetet av den av David Kempe uppfunna lampan för förgasad fotogen, den s.k. Lux-lampan. Kjellin intresserade sig också för s.k. termofoner, apparater som framkallar toner hos uppvärmda metaller. Kjellin utsågs år 1907 till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet. Arkivet utgöres bl.a. av en del utrikes korrespondens. Många handlingar rör experiment och utfall av försök med elektrostålmetoden. Åtskilliga skrivelser och handlingar berör protester och anmälningar angående alla patentärenden, som Kjellin var inblandad i. Här finns också kalkyler för elektroståltillverkning. Ritningarna visar främst Kjellins elektriska induktionsugn.
Trycksakssamlingen visar s.k. induktionsugnar från flera olika länder.

Fredrik Adolf Kjellins arkiv

Handlingarnas tid
1892--1933
Huvudsaklig tid
--
Förvaras av regf institution
Ja
Reproduktion tillgänglig
Nej

Omfång
1.0 Hyllmeter


Anmärkning
Arkivtyp: Personarkiv. TM4018, TM21264. Fredrik Adolf Kjellin (1872-1910) utexaminerades från KTH 1893, fackavdelningen för kemisk teknologi. Efter experimentverksamhet i Falun och Stockholm blev Kjellin teknisk chef för elektrostålverket vid Gysinge bruk i Gävleborgs län. Kjellin hade redan år 1899 börjat experimentera med elektroståltillverkning och lyckades bygga en elektrisk induktionsugn våren 1900. Vid Gysinge bruk framställdes det första användbara elektrostålet i världen. Kjellin fick problem med sitt patent eftersom han inte var först med grundidén. Han var dock först med att få till stånd en lönsam stålframställning med sin induktionsugn som grund. Kjellin deltog i utvecklingsarbetet av den av David Kempe uppfunna lampan för förgasad fotogen, den s.k. Lux-lampan. Kjellin intresserade sig också för s.k. termofoner, apparater som framkallar toner hos uppvärmda metaller. Kjellin utsågs år 1907 till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet. Arkivet utgöres bl.a. av en del utrikes korrespondens. Många handlingar rör experiment och utfall av försök med elektrostålmetoden. Åtskilliga skrivelser och handlingar berör protester och anmälningar angående alla patentärenden, som Kjellin var inblandad i. Här finns också kalkyler för elektroståltillverkning. Ritningarna visar främst Kjellins elektriska induktionsugn.
Trycksakssamlingen visar s.k. induktionsugnar från flera olika länder.

Fredrik Adolf Kjellins arkiv

Handling Anmärkning
Inkomna handlingar, korrespondens
Ämnesordnade handlingar, allmänt
Räkenskaper, allmänt
Kartor
Ritningar
Tryck